Våra gräsytor och betesmarker är mer än bara vackra landskap. De är avgörande för biologisk mångfald, ekosystemtjänster som kolinlagring och vattenrening, och utgör grunden för en hållbar livsmedelsproduktion. Att vårda dessa marker på ett miljömässigt hållbart sätt är en investering i vår gemensamma framtid. Det handlar om att förena traditionell kunskap med moderna innovationer för att skapa resilienta och produktiva landskap. Jag har under många år fascinerats av hur vi kan arbeta med naturen, istället för emot den, för att uppnå detta, och i den här artikeln vill jag dela med mig av insikter och metoder för just detta.
Betesdjurens ovärderliga roll för biologisk mångfald och öppna landskap
Betande djur, såsom kor och får, är naturens egna landskapsvårdare. Genom sitt bete skapar de en mosaik av olika gräshöjder och strukturer, vilket gynnar en mångfald av växter, insekter och fåglar. Organisationen KRAV framhåller ständigt de stora fördelarna med att mjölkkor får beta, inte bara för djurens välfärd utan också för den biologiska mångfalden (KRAV, 2024). Deras tramp och gödsel bidrar till markens hälsa och näringscykler. Skärgårdsstiftelsen, som aktivt arbetar med att restaurera värdefulla naturbetesmarker, betonar att betesdrift är en central och miljövänlig metod för att bevara dessa artrika miljöer och hålla landskapet öppet genom att förhindra igenväxning. Naturbeteskött framhålls till och med som ett livsmedel som aktivt kan bidra till att öka den biologiska mångfalden, vilket gör valet av sådant kött till ett positivt bidrag för våra ekosystem.
För att säkerställa att betesdriften verkligen är hållbar och gynnar djurvälfärden finns det specifika krav och rekommendationer. Enligt Upphandlingsmyndighetens kriterier för mjölk från hållbar betesdrift ska djuren hållas på bete minst 60 dygn per säsong, med minst sex timmars sammanhängande utevistelse per dygn på marker lämpliga för bete. Efterlevnad kan verifieras genom certifieringar eller dokumentation som styrker att nationell lagstiftning följs, exempelvis via verktyg som Miljöhusesyn (ett system för gårdens egenkontroll av miljöarbete), eller revisionsprotokoll. KRAV har ännu striktare regler för sina certifierade gårdar, där mjölkkor ska vara ute minst 12 timmar per dygn under betesperioden och minst hälften av deras grovfoder ska komma från bete. Dessa regler, som även grundar sig i nationell lagstiftning som Djurskyddsförordningen (2019:66), är viktiga. Samtidigt pågår en debatt om det generella svenska beteskravet, där vissa aktörer, som LRF, har lyft fram argument för ökad flexibilitet för lantbrukaren, medan KRAV tydligt har meddelat att deras höga beteskrav kvarstår oavsett eventuella lagändringar. Det är en komplex fråga där olika intressen vägs mot varandra, och där jag personligen anser att djurens naturliga beteende och markernas ekologiska funktion måste väga tungt.
Jag har själv sett skillnaden på marker som betas aktivt jämfört med de som lämnas vind för våg. Det är en otrolig rikedom av liv som frodas där djuren får forma landskapet. Blomsterprakten, surret från pollinerande insekter och fågelsången skapar en levande väv som är både vacker och ekologiskt värdefull. Att uppmuntra och stödja lantbrukare som möjliggör detta är en viktig pusselbit i ett hållbart jordbruk.
När naturen behöver en hjälpande hand: Restaurering och aktiv skötsel
Många av våra tidigare så artrika betesmarker har under årens lopp vuxit igen eller påverkats negativt av förändrat markanvändande. För att återskapa deras biologiska värden krävs ofta aktiva restaureringsåtgärder. Organisationer som Skärgårdsstiftelsen genomför exempelvis projekt där man röjer sly och buskar, samt sätter upp nya stängsel för att återigen möjliggöra bete. Som vi ser på flygbilden nedan kan ett landskap bestå av en blandning av skog och öppna ytor, och det är just skötseln av dessa öppna ytor som är avgörande. Detta arbete är avgörande för att rädda hotade arter och återställa ekosystemens funktioner. Det handlar om att ge naturen en nystart så att de naturliga processerna, med betesdjuren i spetsen, åter kan ta vid.
Restaurering och skötsel är dock inte utan utmaningar. Forskning från bland annat forskning.se visar att särskilt små och splittrade betesmarker kan vara dyra att underhålla per ytenhet. Miljöersättningar spelar här en viktig roll. För många lantbrukare, särskilt vid generationsskiften eller vid en omställning till nya brukningsmetoder, kan investeringskostnaderna för ny utrustning vara ett hinder. Här kan just en tillgänglig marknad som erbjuder eftersökta lantbruksmaskiner till salu spela en viktig roll. Detta är särskilt sant när det gäller auktioner maskiner som ger tillgång till välhållna begagnade alternativ, vilket gör hållbara investeringar mer tillgängliga och ekonomiskt försvarbara. Sådana plattformar tillhandahåller ett brett urval av lantbruksmaskiner till salu, vilket underlättar för lantbrukare att hitta den utrustning de behöver för att effektivt kunna sköta sina marker och bidra till landskapsvården. Att investera i en välhållen begagnad maskin är inte bara ett ekonomiskt smart drag, utan också ett sätt att minska resursförbrukningen.
För att underlätta röjning av sly och för att hålla efter marker som kanske inte betas lika intensivt, eller där terrängen är svåråtkomlig för större maskiner, kan moderna redskap vara ett viktigt komplement. Exempelvis kan en Kellfri slaghack atv med lucka för beteshagar och vägkanter vara ett otroligt effektivt och värdefullt verktyg för att hantera vegetation på betesmarker och i dikeskanter, och därmed bidra till att hålla landskapet öppet och välskött. Jag ser det som att vi behöver en verktygslåda med olika metoder – både djurens klövar och bett och anpassad teknik – för att på bästa sätt vårda våra marker. Det handlar om att välja rätt metod för rätt plats och syfte, alltid med hållbarhet i fokus.
Regenerativt bete och ekologisk drift för friskare jordar och ekosystem
Ett alltmer uppmärksammat begrepp inom hållbar landskapsvård är regenerativt bete. Även om det inte finns en enda, huggen i sten definition, så kretsar principerna kring att bruka marken på ett sätt som aktivt förbättrar jordhälsan, ökar kolinlagringen och stärker ekosystemens funktioner. Lantbrukets Kunskapsbank beskriver metoder som adaptivt rotationsbete – där djuren betar intensivt på en mindre yta under kort tid, följt av långa viloperioder för återväxt – och en strävan efter hög växtmångfald. Målet är att efterlikna naturliga betesekosystem och bygga upp markens bördighet och resiliens över tid, vilket är en investering för framtiden. Bilden nedan illustrerar hur anpassat bete kan integreras med målet att öka kolinlagringen, en central del av regenerativt jordbruk.
Fördelarna med en hög växtmångfald på betesmarkerna är många. Olika växtarter har olika rotsystem och näringsbehov, vilket leder till ett bättre utnyttjande av markens resurser och en ökad motståndskraft mot exempelvis torka. Baljväxter, som klöver, kan fixera kväve från luften och på så sätt gödsla marken naturligt, vilket gynnar andra växter. För de betande djuren innebär en varierad flora ofta en bättre näringsförsörjning, med högre mineralinnehåll i vissa örter, och kan till och med bidra till minskad parasitbelastning. Det är ett vackert exempel på hur ekologisk komplexitet leder till ett starkare och mer produktivt system.
Regenerativt bete har starka kopplingar till ekologisk drift, där grundprincipen är att maximera utnyttjandet av betesmarken, vilket SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) lyfter fram som centralt för växtätare. Framgångsrik ekologisk betesdrift kräver en djup förståelse för samspelet mellan växter, djur och jord. Det handlar om att se gården som ett helt ekosystem där djuren inte bara är producenter utan aktiva deltagare i markens hälsa och kretslopp. Gården Sjövången, som omnämns av Lantbrukets Kunskapsbank, är ett inspirerande exempel på hur KRAV-certifierad köttproduktion kan kombineras med regenerativa metoder som hög växtmångfald och minimal jordbearbetning för att bygga upp markbördighet och biologisk mångfald.
Jag ser en enorm potential i dessa metoder. Att arbeta för att bygga upp mullhalten i våra jordar är inte bara bra för klimatet genom ökad kolinlagring, utan det skapar också mer torktåliga och produktiva marker. Det är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod och kunskap, men vinsterna är stora, både för den enskilda lantbrukaren och för samhället i stort.
Ett globalt perspektiv på hållbar markförvaltning och dess utmaningar
Hållbar landskapsvård av gräsytor och betesmarker är inte bara en lokal eller nationell angelägenhet, utan en global utmaning och möjlighet. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) definierar hållbar markförvaltning (Sustainable Land Management – SLM) som användningen av markresurser för att möta mänskliga behov samtidigt som man säkerställer resursernas långsiktiga produktiva potential och deras miljömässiga funktioner (FAO, u.å.). Detta är helt i linje med FN:s årtionde för ekosystemrestaurering, där SLM ses som ett kraftfullt verktyg för att återställa skadade ekosystem och bevara de som fortfarande är intakta (UN Decade on Restoration, u.å.).
Hoten mot våra landskap är betydande. Enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN) är ungefär en tredjedel av all landyta globalt degraderad eller på väg att bli det, vilket allvarligt skadar den biologiska mångfalden och hotar vitala ekosystemtjänster. Mänsklig aktivitet, främst för livsmedelsproduktion, är den största drivkraften bakom dessa förändringar, vilket forskning publicerad i Frontiers in Sustainable Resource Management (2023) understryker. Klimatförändringarna förvärrar situationen ytterligare genom ökade risker för torka, översvämningar och andra extrema väderhändelser. Att förstå och implementera hållbara metoder, som traditionell pastoralism anpassad till lokala förhållanden, är därför viktigare än någonsin, vilket bilden nedan påminner us om.
En specialrapport från FN:s klimatpanel (IPCC), refererad av National Geographic, slår fast att vi måste omvandla sättet vi använder mark och producerar mat för att ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen. Att fortsätta som vanligt är helt enkelt inte ett alternativ om vi vill säkra en levande planet för kommande generationer. Det krävs dramatiska åtgärder för att skydda och återställa våra ekosystem, som spelar en nyckelroll i att binda kol och skydda oss mot klimatförändringarnas effekter.
I Sverige arbetar Jordbruksverket aktivt med dessa frågor, bland annat genom att koppla sitt arbete till FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030, särskilt mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald. Miljömålet “Ett rikt odlingslandskap” och olika miljöersättningar inom EU:s jordbrukspolitik är viktiga verktyg för att främja hållbara metoder. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett aktivt jordbruk som samtidigt värnar om naturresurser som rent vatten och biologisk mångfald. Detta är ett arbete som kräver samverkan på alla nivåer, från den enskilda markägaren till internationella organ.
Framtidens landskap formas av kunskap, engagemang och anpassning
Att skapa och upprätthålla hållbara gräsytor och betesmarker är en komplex uppgift som kräver en helhetssyn. Det handlar om att balansera behovet av livsmedelsproduktion med bevarandet av biologisk mångfald, kulturhistoriska värden och anpassning till ett förändrat klimat. Olika djurslag har olika betespreferenser och kan användas för specifika landskapsvårdande syften; exempelvis belyser studier vid SLU fårens roll i landskapsvården och hur deras bete kan främja specifika naturtyper. Det finns ingen universallösning, utan varje plats har sina unika förutsättningar och utmaningar.
Jag tror starkt på kraften i att kombinera beprövade metoder, som traditionell betesdrift, med ny forskning och innovativ teknik. Kunskapsdelning mellan lantbrukare, forskare och rådgivare är avgörande, liksom att skapa ekonomiska incitament som gör det möjligt för markägare att investera i långsiktigt hållbara lösningar. Det är också viktigt att vi som konsumenter gör medvetna val och stödjer de producenter som aktivt arbetar för en bättre miljö och djurvälfärd. Varje val vi gör i butiken kan vara en röst för ett mer hållbart jordbruk, genom att exempelvis aktivt välja KRAV-märkta produkter, kött från djur som garanterat betat på naturbetesmarker som gynnar biologisk mångfald, eller mejeriprodukter från gårdar som tydligt kommunicerar sitt arbete med regenerativa metoder och djurvälfärd.
Våra gräsytor och betesmarker är levande system, och deras framtid beror på vårt engagemang och vår vilja att anpassa oss. Varje hektar välskött betesmark är inte bara en vacker syn, utan en investering i vår gemensamma framtid, en källa till biologisk mångfald och en viktig del i kampen mot klimatförändringarna. Det handlar om att vårda det arv vi har och samtidigt skapa nya värden för kommande generationer. Låt oss tillsammans se till att våra gräsytor och betesmarker fortsätter att myllra av liv och bidra till en friskare planet. Engagera dig genom att lära dig mer, ställ krav som konsument genom att välja produkter från hållbara källor, och stöd de organisationer och lantbrukare som aktivt arbetar för att bevara och utveckla våra värdefulla beteslandskap.