Hållbart lantbruk – hur modern teknik och begagnade maskiner kan minska miljöpåverkan

Att mätta en växande befolkning samtidigt som vi värnar om vår planet är en av vår tids största utmaningar. Lantbruket står i centrum för denna ekvation, med en avgörande roll för vår livsmedelsförsörjning men också med en betydande miljöpåverkan. Jag är övertygad om att vägen framåt ligger i en kombination av innovation, smart teknik och ett resurseffektivt tänkande, där även valet av maskiner spelar en viktig roll. Det handlar inte bara om storskaliga teknologiska språng, utan också om de praktiska, jordnära lösningarna som varje lantbrukare kan implementera, likt den småskaliga och hållbara odlingen som visas på bilden nedan, där man ser hur även begränsade ytor kan användas effektivt. Precis som när jag själv renoverade mitt hus med fokus på hållbarhet och såg de positiva effekterna, kan medvetna val inom lantbruket leda till både ekonomiska och miljömässiga vinster. Låt oss utforska hur modern teknik och ett smart nyttjande av resurser, inklusive begagnade maskiner, kan forma ett mer hållbart svenskt jordbruk.

En person som sköter en småskalig stads- eller hemträdgård med olika grönsaker som växer i behållare eller odlingssäckar. Miljön verkar vara en liten bakgård med bambuspaljéer. Detta representerar hållbar småskalig livsmedelsproduktion, som effektivt utnyttjar begränsat utrymme med vad som verkar vara ekologiska odlingsmetoder, vilket visar på tillgängliga hållbara jordbruksmetoder.
Bilden visar en person som med omsorg sköter en småskalig trädgård, där grönsaker frodas i odlingsbehållare och pallkragar. Detta illustrerar hur hållbar livsmedelsproduktion, med ekologiska metoder och effektivt utnyttjande av begränsat utrymme, kan integreras även i mindre miljöer som en bakgård.

Jordbrukets korsväg mellan tradition och nödvändig omställning

Det svenska jordbruket har en lång och stolt historia, men står idag inför komplexa utmaningar. Enligt Naturvårdsverkets data bidrog jordbrukssektorn under 2023 med cirka 14 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp av växthusgaser, motsvarande 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det handlar främst om metan från djurens fodersmältning och lustgas från gödselhantering och kväveomvandling i marken. Därtill kommer koldioxidutsläpp från energianvändning, exempelvis för drift av arbetsmaskiner, uppvärmning av byggnader och torkning av spannmål. Utöver klimatpåverkan ser vi även utmaningar med kväveläckage till våra vattendrag och ammoniakutsläpp, där jordbruket står för cirka 90 procent av Sveriges totala utsläpp, vilket påverkar luftkvaliteten. Denna situation är delvis ett resultat av den intensifiering som skett sedan efterkrigstiden, där ny teknik och ökad kemikalieanvändning visserligen ökat produktiviteten men också medfört miljökostnader som utarmad matjord och förorenat grundvatten, vilket belyses i analyser av hållbart lantbruk ur ett globalt perspektiv. Att ställa om är inte bara en möjlighet, utan en nödvändighet för att nå våra nationella klimatmål, som nettonollutsläpp till 2045, och säkra en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion.

Teknikens roll i det gröna skiftet

Jag fascineras ständigt av hur teknisk utveckling kan erbjuda lösningar på komplexa miljöproblem, och lantbruket är inget undantag. Modern teknik erbjuder en verktygslåda full av möjligheter för att bruka jorden mer effektivt och skonsamt. Det handlar om allt från avancerad dataanalys till smarta maskiner och nya odlingsmetoder som minskar behovet av externa insatsmedel och därmed också miljöpåverkan. Lönsamhet är, som LRF framhåller, en grundförutsättning för att kunna investera i den nya teknik och de klimatsmarta lösningar som krävs.

Precisionsodling och smart datahantering nyckeln till effektivitet

Precisionsodling är ett utmärkt exempel på hur teknik kan göra stor skillnad. Genom att använda GPS-styrda maskiner, sensorer, drönare och avancerad dataanalys kan lantbrukare anpassa insatser som gödsling och växtskydd exakt efter varje del av fältets behov. Detta minskar inte bara förbrukningen av gödsel och bekämpningsmedel, vilket är positivt för både plånboken och miljön, utan kan också leda till minskade lustgasutsläpp och näringsläckage. Plattformar som Agronod, en nationell dataplattform för lantbruksdata, och digitala verktyg som Waterguide för modellberäkningar av miljöeffekter, är viktiga pusselbitar för att fatta datadrivna och mer hållbara beslut på gårdsnivå. Även tillgång till exakt väderdata via modern teknik, som implementeras i projekt i Pakistan för att ge odlare bättre beslutsunderlag, kan ge ovärderlig information för att optimera sin verksamhet och stärka motståndskraften mot klimatförändringar.

Innovativa lösningar för resursbevarande och markhälsa

En annan viktig aspekt är att bevara och förbättra markhälsan. Metoder som minskad jordbearbetning eller direktsådd, där skörderester lämnas kvar på markytan, bidrar till att bygga upp mullhalten, förbättra markstrukturen och öka den biologiska aktiviteten i jorden. Forskning från FAO visar att detta gynnar svampbaserade näringsvävar i marken, vilket kan leda till bättre näringsretention och minskad utlakning. Användningen av täckgrödor, som testas i bland annat Colombia, är en annan metod för att skydda jorden mot erosion, binda kväve och öka den biologiska mångfalden. Som vi kan se på bilden nedan, där en gemensam odling skyddas av skuggduk, kan även anpassade odlingstekniker i torra klimat vara avgörande för att spara vatten och skydda grödor från extrem solexponering. När det gäller gödsel är utvecklingen av fossilfritt mineralgödsel, framställt med förnybar energi, ett stort steg framåt. Enligt beräkningar från RISE kan detta minska klimatpåverkan från spannmålsodling med upp till 20 procent. Dessutom är effektivare vattenanvändning, genom exempelvis lågtrycks-sprinklerbevattningssystem, avgörande, särskilt i vattenknappa områden.

En gemenskaps- eller familjeodling med grönsaker skyddade av skuggduk. Flera personer sköter rader av kål och andra grönsaker i vad som verkar vara en torr eller halvtorr miljö. Användningen av skuggduk visar på hållbara jordbrukstekniker för att spara vatten och skydda grödor från extrem solexponering, vilket möjliggör odling under utmanande förhållanden.
Här ses en gemensam odling där skuggduk används för att skydda känsliga grönsaker som kål i ett torrt klimat. Denna metod är ett exempel på hållbar anpassning, då den hjälper till att bevara markfukt och skydda plantorna mot intensivt solljus, vilket möjliggör odling även under utmanande förhållanden.

Digitalisering för en hållbarare djurhållning

Även inom djurhållningen öppnar digital teknik nya dörrar. Sensorer kan användas för att övervaka djurens hälsa och välmående, vilket möjliggör tidiga insatser och minskat behov av medicinering. Virtuella stängsel, som via GPS-halsband på djuren möjliggör styrd betesdrift utan fysiska inhägnader, ger ökad flexibilitet och kan bidra till ett bättre utnyttjande av betesmarker, vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden. Applikationer för betesplanering som tar hänsyn till både djurtillväxt och naturvårdsaspekter är ytterligare exempel på hur teknik kan stödja en mer hållbar animalieproduktion, något som Jordbruksverket också utreder potentialen för.

Maskinparkens betydelse för hållbarhet

Effektivisering och ny teknik i lantbruksmaskiner

När vi talar om lantbrukets miljöpåverkan är det lätt att fokusera på utsläpp från djur och mark, men energianvändningen för arbetsmaskiner utgör också en betydande del, främst i form av koldioxid. Att effektivisera maskinanvändningen och välja rätt typ av utrustning är därför centralt. Ny teknik i moderna maskiner kan erbjuda bränsleeffektivare motorer och system för exempelvis precisionssådd eller -spridning som minskar antalet överfarter och därmed bränsleförbrukningen och slitaget.

Återbruk av maskiner ett ekonomiskt och miljömässigt smart val

Men det handlar inte bara om att köpa nytt. För många lantbrukare, särskilt vid generationsskiften eller vid en omställning till nya brukningsmetoder, kan investeringskostnaderna för ny utrustning vara ett hinder. Här kan en tillgänglig marknad med eftersökta lantbruksmaskiner till salu spela en viktig roll, särskilt när det gäller välhållna begagnade alternativ, för att göra hållbara investeringar mer tillgängliga och ekonomiskt försvarbara. Att investera i en välhållen begagnad maskin är inte bara ett ekonomiskt smart drag, utan också ett sätt att minska resursförbrukningen och den klimatpåverkan som är förknippad med tillverkningen av ny utrustning. Många företag drar även stor nytta av de möjligheter som auktioner med lantbruksmaskiner erbjuder för att hitta prisvärd och funktionell utrustning. Det handlar om att maximera livslängden på befintliga resurser, vilket är en grundpelare i cirkulär ekonomi och hållbart tänkande. Att välja begagnat kan frigöra kapital som istället kan investeras i andra hållbarhetsåtgärder på gården, och är ett konkret exempel på hur man kan spara på både ekonomin och miljön.

Vägen framåt för ett hållbart lantbruk

Vikten av samverkan, kunskapsspridning och innovation

För att accelerera omställningen till ett mer hållbart lantbruk krävs en bred ansats. Samverkan mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och myndigheter är avgörande. Initiativ som Agronod för datadelning och Sweden Food Arena för innovation visar på kraften i att arbeta tillsammans, något som LRF framhåller som centralt för branschens utveckling. Kostnadsfri rådgivning, som den Greppa Näringen erbjuder, är ovärderlig för att sprida kunskap om praktiska åtgärder för att minska klimatpåverkan, övergödning och säkerställa en ansvarsfull användning av växtskyddsmedel. Globala satsningar, likt PepsiCo:s Positive Agriculture Outcomes Accelerator som investerar i åtta innovationsprojekt över nio länder, visar också på viljan att investera i och skala upp hållbara jordbruksmetoder internationellt, med målet att minska utsläpp och förbättra markhälsa.

Ekonomiska styrmedel och finansiering för omställningen

Ekonomiska styrmedel och incitament spelar också en stor roll. Utvecklingen av resultat- och värdebaserade miljöersättningar, där lantbrukare får bättre betalt för faktiska miljöresultat som ökad biologisk mångfald, är ett spännande spår som kan öka effektiviteten i miljöarbetet. Vidare är tillgång till finansiering för hållbara investeringar, exempelvis via Tillväxtbolaget som erbjuder förmånlig toppfinansiering, en viktig förutsättning för att lantbrukare ska kunna ta steget. Lönsamhet är, som LRF betonar, en grundförutsättning för att kunna investera i ny teknik och klimatsmarta lösningar. Allt detta sker inom ramen för större åtaganden som Agenda 2030, den Europeiska gröna given med strategier som Farm to Fork, samt nationella mål som klimatlagen, vilka sätter tydliga mål för en hållbar utveckling.

En framtid där lantbruk och miljö kan blomstra sida vid sida

Att ställa om ett helt system är en komplex och tidskrävande process, men jag känner en stark optimism. Potentialen som finns i kombinationen av modern teknik, beprövade ekologiska principer och ett smartare resursutnyttjande – där även en välunderhållen begagnad maskin kan vara en del av lösningen – är enorm. Det handlar om att se gården som ett ekosystem där vi arbetar med naturen, inte mot den, och där varje insats syftar till att stärka både produktivitet och miljömässig resiliens.

Jag tror starkt på lantbrukarnas innovationskraft och vilja att vara en del av lösningen. Min egen resa med att energieffektivisera och tänka kretslopp i mitt eget hem har visat mig att varje medvetet val spelar roll, och att det ofta finns både ekonomiska och miljömässiga fördelar att hämta. På samma sätt kan varje gård, stor som liten, bidra till en mer hållbar matproduktion och en friskare planet, och är ett steg mot att göra sin livsstil mer miljövänlig i stort. Utmaningarna är reella, men med kunskap, engagemang och rätt verktyg kan vi forma ett lantbruk som inte bara föder oss idag, utan också tryggar framtida generationers möjligheter. Låt oss tillsammans bruka jorden med omsorg, innovation och en stor portion framtidstro.