I framtiden behöver mängden producerad energi antagligen öka när användandet av fossila bränslen minskar. Men åsikterna om vilken typ av elektrisk energi som man ska producera mer av istället går isär. Vissa vill gå tillbaka till kärnkraften, som visserligen är fri från koldioxidutsläpp i stor utsträckning, men som har andra potentiella problem vad gäller miljön. Något som historien gång på gång har visat prov på i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima.
Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) är en av personerna som argumenterar för vindkraft och andra förnyelsebara energikällor snarare än kärnkraft och hon har i en debatt bland annat lyft fram att kärnkraften har högre kostnader. I en debatt i Sveriges Television påstod hon att kärnkraften som blir producerad i både Storbritannien och Finland kostade en krona per kilowattimme medan vindkraft inte kostar mer än 40 öre.
En fråga som infinner sig är om hon har rätt i sitt påstående, något som SVT har granskat. De menar att hon har delvis rätt, men att man inte får hela bilden i och med de två exempel som hon lyfter fram och tar upp. I vissa fall behöver kärnkraften inte alls vara mer än dubbelt så dyr som vindkraften.
En bakgrund till påståendet, som gjorde att frågan om olika energislagskostnader togs upp, är att Sverige har ett ambitiöst mål. Elproduktionen ska vara 100 procent förnybar år 2040. Detta betämdes i Energiöverenskommelsen som slöts år 2016. I den överenskommelsen ingår förutom Miljöpatiet fyra andrapartier. Däremot ingår inte Liberalerna, Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet bland partierna som har slutit en bred och blocköverskridande energiöverenskommelse. Det finns inget formellt stopp för kärnkraft i överenskommelsen, men det går att argumentera för att kärnkraft inte är förnybart.
Men vad gäller beträffande produktionskostnaderna? Tittar man på Storbritannien bygger påståendet om att ny kärnkraft kostar en krona för varje kilowattimme som produceras på ett pågående bygge av ett nytt kärnkraftverk, Hinkley Point C. Det är under byggnation i västra England och beräknas vara färdigt för att leverera el ut på elnätet till någon gång omkring år 2025.
I fallet med Hinkey Point C bygger priset inte på faktiska produktionskostnader utan på ett avtal mellan den brittiska staten och investerarna (investerare är franska EDF och det kinesiska företaget CGN). I avtalet är marknadspriset en krona per kilowattimme, men elpriset på marknaden är ju inte samma sak som produktionskostnader. Marknadspriser har påslag, vinstmarginaler. Marknadspriser styrs även av utbud och efterfrågan. Priset bygger på att den brittiska staten garanterat investerarna (franska EDF och kinesiska CGN) 1 krona per kWh under 35 år för den nya kärnkraften, oavsett elpriset på marknaden. Även saker som distribution av el och råvarupriser kan påverka elpriset.
För den som tänkt skrivahögskoleprovet år 2019 kan just kilowattimme vara värt att kunna mer om. Frågor om sådant kan nämligen dyka upp på delar av provet. Vill man få ett högt resultat på högskoleprovet så behöver man öva på flera olika delar av provet.